Trött, trött, trött

Kommer inte upp ur hålet!
Sitter fast med fötterna i geggan på botten.
Orken och viljan sviktar.
Ensamheten känns som det enda tillstånd jag kan vara mig själv i.
Vädjan om hjälp blir istället något som lägger en större börda i knäet än tystnaden.


Skolkar från målargruppen.

Skolkar från utställning.

Orkar inte ta tag i saker.

Vilar i tystnaden och frånvaron av människor